Att inventera

Denna lista innehåller korta men förhoppningsvis goda råd till atlasinventerarna. Det handlar bland annat om vilka biotoper man bör undersöka och vilka kriterier man bör satsa på.

Doppingar

Ungarna är ganska lätta att se på klarvattenytor. Lite väntan är i regel vad som krävs. Smådoppingen kan vara aningen besvärlig men efter några besök brukar man lyckas. Gråhakedopping och smådopping hörs ofta och detta indikerar trolig häckning. Samtliga arter är ofta möjliga att se som ruvande.

Gäss

Dessa kan vandra lång väg med ganska små ungar. Därför är det viktigt att säkra häckningskriteriet 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → så tidigt som möjligt, i synnerhet om det handlar om observationer i utkanten av rutan. Det är inte helt lätt att se ruvande gäss så kriterie 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → är nog det som vi ska satsa på.

Gravand

Svår att säkra i rutan eftersom dom kan vandra lång väg med sina nykläckta ungar. Ungkullar i centrala delar av rutan bör kunna accepteras. För gränstrakter bör däremot det misstänkta bohålet upptäckas – vilket inte är så lätt!

Snatterand

Kricka

Gräsand

Kan vandra hyfsat långt men som regel befinner sig kullen i rätt ruta. Häckningstiden är utdragen och ungkullar kan ses under hela sommaren.

Årta

Skedand

Små ungar hålls väl dolda men i takt med att dom växer till ökar chansen att se dem. Juni är en bra månad.

Brunand

Ungarna, som är mycket lika gräsandsungar, är hyfsat lätta att se. Juni är en bra månad.

Vigg

Sen häckare. Kommer ofta inte fram med ungar förrän in i juli månad, sällan före midsommar. De mörka, nästan svarta "trollungarna" är relativt lätta att observera.

Ejder

Eftersom kullarna kan simma lång väg direkt efter kläckning bör arten säkras som ruvande under april eller början av maj.

Knipa

Vandrar ofta lång väg till lämplig damm eller skogstjärn. Om bohålet inte är upptäckt bör du vara försiktig med kullar i rutans utkanter. Juni är en bra månad att se knipungar.

Småskrake

Mycket sen häckare. Kullarna ses som regel inte förrän i juli. Dom rör sig en del men kan som regel knytas till rätt ruta.

Rovfåglar

Spaning från högt belägna platser/platser med god utsikt under rätta delar av säsongen kan tillföra mycket information. Tidigt på säsongen för att lokalisera var reviren finns, för att se spelflygande fåglar osv (mars-april). Sent på säsongen för att se vuxna fåglar som flyger med mat till bona (juni-juli). Och till sist ännu snäppet senare för att se just flygga ungfåglar (juni-juli). De flesta arternas ungfåglar stannar i reviret i en-två veckor efter att de blivit flygga.

Bivråk

Sen häckare. Anländer inte förrän i maj. Kan ses spelflyga över reviret under en stor del av häckningssäsongen. Ungarna blir inte flygga förrän sent i augusti och kan då höras skrika högljutt i revirets centrala delar.

Brun kärrhök

Ses ofta gå ner på boplats. Minns dock att hanen ofta har ett eget hannäste där han vilar sig ibland. Honor som landar med byte eller bytesöverlämning är säkra kriterier. Ungarna – mörkt chokladbruna – uppehåller sig i reviret de första dagarna efter att ha lämnat redet och sitter då ofta mycket synliga. Detta sker omkring 15-20 juli.

Duvhök

Ropar i reviret (mars-april) inför häckningen. Spelflyger även över reviret under den tidiga delen av våren.

Sparvhök

Ropar i reviret (mars-april) inför häckningen. Boet är svårt att hitta och fåglarna är försiktiga under häckningstid. Dock varnar dom när ungarna är kläckta. Alla rovfågelrop i skogsmiljö bör följas upp. Boträdet är ofta "smyckat" med fjäder och dun från bytesfåglarna – i synnerhet om det ligger i gran. Slaktplatser, med fjädrar, ben och fötter ligger vanligtvis mycket nära själva redet. Ungarna stannar i reviret under några veckor efter att dom lämnat boet och är då ganska högljudda. Ge akt på spelflykt under den tidiga våren.

Ormvråk

Var observant på spelflykt i mars-april. Som övriga rovfåglar har den en lång häckningsperiod. Redan i slutet av april kan man få se ormvråk ruvande i boet. Har man arten i rutan som permanent, men misslyckats med att hitta boplatsen, kan man reparera det under veckorna runt midsommar, just då ungarna lämnat bobalen. Ungarna finner man då oftast på marken i en glänta eller kalhygge, skriande och tiggande efter föda i närheten av de vuxna.

Fiskgjuse

Ge akt på gamla fåglar som flyger med fisk från fiskesjöar mot häckningsplatsen. Dylika transportsträckor kan dock vara mycket långa och visar i sig inte att arten häckar i rutan. Även icke-häckande fåglar transporterar ibland fisk.

Tornfalk

Kan jaga tämligen långt hemifrån. Försiktighet anbefalles nära rutgränser. Säkras lättast i holkar. Ungarnas spillning syns på holkens utsida från och med början av juni.

Lärkfalk

Sitter ofta och ropar i anslutning till boplatsen. Ungarna tigger med högljudda skrik i augusti.

Rapphöna

Spelar under stilla ljumma mars-aprilkvällar. En cykelrunda i lämplig biotop brukar då löna sig. Att säkra höga kriterier är ganska svårt. Dock ses med lite tur ungkullar.

Fasan

Konstiga skarpa pip i hög vegetation härrör ofta från fasanungar. De flyger fr.om. en knapp veckas ålder! Ganska lätt art att notera små ungar av.

Vattenrall

Rörhöna

Kriterie 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → eller 18 (ruvande)Gammal fågel iakttagen ruvande i bo.Läs mer → gäller. Ungarna är lätta att se.

Sothöna

Strandskata

Säkras lättast som ruvande i april-maj.

Skärfläcka

Säkras enklast som ruvande i maj.

Mindre strandpipare

Kriterie 11 (avledningsbeteende)Avledningsbeteende eller fågel som spelar skadad.Läs mer →, 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → eller 18 (ruvande)Gammal fågel iakttagen ruvande i bo.Läs mer → gäller. Ungarna är ganska lätta att se. Nyanlagda våtmarker, dammar, industriområden och grustag är rätt miljö att hitta de mindre strandpiparna i.

Större strandpipare

Tofsvipa

Säkras lättast som ruvande i april-maj.

Kärrsnäppa

Brushane

Enkelbeckasin

Här får man oftast vara nöjd med kriterie 11 (avledningsbeteende)Avledningsbeteende eller fågel som spelar skadad.Läs mer → eller 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer →.

Morkulla

Storspov

Rödbena

Svår att finna ruvande. Ungarna är också ganska svåra att se. Intensivt varnande vuxna i lämplig biotop innebär som regel häckning men ger bara kriterie 8 (upprörd, varnande)Ängsligt eller oroligt beteende, varningsläten tydande på ägg eller ungar i närheten.Läs mer →.

Skogssnäppa

Drillsnäppa

Måsar

Ganska enkla att säkra som ruvande i maj. Små ungar är också lätta att observera. Flygga ungar rör sig över stora områden och är därmed olämpliga som häckningsbevis. Kriterie 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → ska därför bara användas för små ungar. Hamnområden är numera bra biotoper för flera arter.

Tärnor

Bör säkras som ruvande eller genom dunungar i maj-juni. Mat i munnen (16 (föda åt ungar)Gammal fågel med föda åt ungar.Läs mer →) på vuxna tärnor duger inte eftersom dom ofta flyger lång väg för födosök. Flygga ungar följer de vuxna och går inte att knyta till häckningslokalen. Kriterie 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → ska därför bara användas för små ungar.

Skogsduva

Ringduva

Säkras som ruvande under mars till september. Skall inte vara några som helst problem.

Turkduva

Gömmer sitt bo bättre än ringduvan. Det ligger oftast i täta barrväxter nära mänskliga boningar. Flera kullar från april till långt in på hösten.

Gök

Sparvuggla

Ungarna brukar lämna boet i månadsskiftet maj-juni.

Kattuggla

Att kattugglans ungar klättrar ur boet redan valborgsmässoafton är ingen ovanlighet (i Skåne till och med ännu tidigare), men hon kan också hittas ruvande så sent som i mitten av juni.

Hornuggla

I stilla försommarnätter kan ungarnas tiggläten höras vida omkring. Ropar i mars-april men ljudet bär inte särskilt långt. Vindstilla rekommenderas vid lysning.

Pärluggla

Ungarna brukar lämna boet i månadsskiftet maj-juni.

Nattskärra

Tornseglare

Satsa på kriterie 14 (besöker bebott bo)Gammal fågel som besöker bebott bo under omständigheter som tyder på häckning.Läs mer →. Fåglar som flyger an mot fastigheter kommer förr eller senare att lyckas krångla sig in. Då torde saken vara klar.

Kungsfiskare

Hackspettar

Det tveklöst vanligaste kriteriet på dessa arter är 19 (bo, hörda ungar)Ungar hörda i bo, främst aktuellt för hålhäckare.Läs mer → även om man med lätthet registrerar dem som 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → på deras avvikande ungfågelsdräkt.

Göktyta

Ungfåglarnas tigg- eller kontaktläte, ett svagt syrsaliknande, ringande läte (som man lätt låter passera om man inte känner det) avslöjar ofta arten från sista veckan i juni fram till halva juli. Ungarna ses bland enbuskar, i stenrös eller på öppna betesmarker, men framför allt på karga, soliga, stenrika och öppna platser oftast i direkt marknivå.

Trädlärka

Arten är en tidig häckare. Förstakullen läggs redan i april. Artens krav på häckningsmiljö bör alla känna till. Sandåsar och sandfält nära gles tallskog är lämplig biotop.

Sånglärka

Kan ses matande från början av maj till mitten av juli. Vad man ska hålla i minnet är att den även i drillande tillstånd kan frakta föda.

Backsvala

Lätt att säkra om lämplig lokal (ofta grustag) finns i rutan.

Ladusvala

Lätt att säkra på lämplig gård.

Hussvala

Lätt att säkra där arten förekommer.

Piplärkorna

Trädpiplärkan ses normalt matande senare än ängspiplärkan som i slutet av maj matar för fullt. Omläggningar och andrakullar (juli) gör att man kan jobba med arterna under hela perioden. Detta gäller även skärpiplärkan.

Gulärla

I juni ser man ganska lätt de blekt bruntonade ungarna. Mat i munnen på de vuxna är också ett bra kriterium.

Forsärla

Gärdsmyg

Ungfåglarna skiljer sig från de vuxna genom en jämn mörkbrun fjäderdräkt till skillnad mot den vuxnes ofta guldbruna bröst kontrasterande mot mörkare vingar och rygg. Vidare är ungarnas gulvita mungipor iögonfallande. Arten verkar för många svårinventerad, men i fuktig, kärrik gammal granskog innehållande vindfällen, eller i anslutning till någon bäck eller å med rik vegetation, brukar man finna den.

Järnsparv

Järnsparv är en svårorienterad art. Den kräver extra uppmärksamhet på grund av sin undangömda tillvaro. Störst chans att konstatera häckning är genom kriterie 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer →; ungarnas spräckliga huvud och halssidor skiljer sig klart från de vuxna.

Rödhake

En mycket lättinventerad art som kan ses mata från senare halvan av maj. Rödhakens karakteristiska varningston kan knappast förbigås av någon inventerare. Dessutom har man ungfågelns fjäderdräkt att gå efter. Rödhakens unge är en mindre kopia av näktergalens och eftersom båda arterna kan häcka i samma miljö gäller viss försiktighet.

Näktergal

Tips för inventeraren är att när näktergalen slutat sjunga fram mot midsommar, då kliver man in i reviret. Antingen möts man av en varnande vissling eller en torr, strävt knarrande ton. Lyckas man sedan få syn på arten, så brukar det i nio fall av tio hänga en grön mätarlarv i näbben. Om man inte observerar de vuxna så spetsar man öronen och lyssnar efter ungarnas tiggläte, ett kort, strävt snarkliknande läte som i text är svårt att beskriva. Det måste upplevas. Når man inget resultat så upprepar man besöket en vecka senare.

Svart rödstjärt

Långt ifrån alla sjungande hanar skrider till häckning. Säkras enklast genom 16 (föda åt ungar)Gammal fågel med föda åt ungar.Läs mer →. Eller genom nyss flygga ungar.

Rödstjärt

Hålbyggare med stora variationer på hål. Hittas ofta på öppna, soliga platser, gärna i tallskog med inslag av avbrutna stammar eller stubbar. Den finns också i tätbebyggelse och på enstaka gårdar, där den ofta häckar i gamla upphackade starholkar. Vid ett tillfälle häckade den under ett stockupplag, vid ett annat tillfälle under en trädrot, vid ett tredje i ett fyra tums rör vid ett reningsverk, vilket talar för artens mindre noggrannhet vad gäller håldimensionen.

Skvättorna

Juni är bästa månaden att säkra dessa. Buskskvättans häckningstid ligger en dryg vecka senare än stenskvättans. 16 (föda åt ungar)Gammal fågel med föda åt ungar.Läs mer → är ett effektivt och lättfunnet kriterium för dessa arter. Stenskvättan hittas numera kanske främst i hamnområden och på liknade ruderatmarker.

Nattsångare

Svåra! Många gånger får vi nöja oss med låga kriterier men upp till 5 (permanent revir)Permanent revir genom revirbeteende på samma plats minst två olika dagar.Läs mer → ska man kunna komma utan allt för mycket besvär.

Trastar

Trastarna är tidiga häckare. T.ex. har dubbeltrasten setts mata flygga ungar redan den 10:e maj. När det gäller att inventera trastar så är ett bra tips till inventerarna att söka sig till en inäga i skogen eller till ett skogsbryn intill betesmark en tidig morgon kring mitten av maj. Då är möjligheten stor att notera både dubbeltrast, taltrast, koltrast och kanske även björktrast som matande i ett och samma blickfång. Man bör ha de på trakten häckande trastarna klara före den förste juni. Efter midsommar och långt in i juli ökar matningsintensiteten igen, då gällande andrakullarna. Koltrast, björktrast och i viss mån även taltrast är idag vanliga tätortsfåglar. Här får man med stor lätthet höga kriterier, t.ex. 16 (föda åt ungar)Gammal fågel med föda åt ungar.Läs mer →.

Härmsångare

Sylvior

En intressant och i något fall svårinventerad grupp sångare. Svarthättan är den tidigaste häckande sylvian. Redan när bokskogen står i skir grönska (mitten av maj) kan man hitta bo av henne. Eftersom kulmen av insträckande trädgårdssångare brukar äga rum sista dagarna i maj så skiljer det sig en hel del angående häckningstiden mellan de båda arterna. Svarthättan och trädgårdssångaren har liknande krav på häckningsbiotop, möjligen med den skillnaden att svarthättan häckar så att säga mer inne i skogarna, medan däremot trädgårdssångaren förekommer mer vid bebyggelsen, där den också är talrikare. Kravet för båda är lummig, fuktig undervegetation med inslag av gles, högstammig löv- eller barrskog. Hos svarthättan kan man skilja ungfågeln från honan genom att den har en ljusare ton på hättan samt att övergången ned mot nacken är mindre markerad. Ungfågeln hos trädgårdssångaren är mycket lik den vuxna och svårt att skilja åt i fält. Törn- och ärtsångare skiljer sig helt från de förra sylviorna när det gäller häckningsbiotopen. Här är det fråga om soliga, öppna platser, hos törnsångare gärna dikesrenar med risiga buskage, hos ärtsångaren mer hagmark med enbuskar, hagtorn och vildros. Ärtsångaren häckar också regelbundet i tätortsmiljöer. Höga kriterier får man för båda arterna lättast från mitten av juni till mitten av juli. Ärtsångaren är något tidigare än törnsångare, som i ofta är den mest lättinventerade av sylviorna. Ungfåglarna hos båda arterna skiljer sig från de vuxna och då tydligast hos törnsångaren.

Phylloscoperna

Som regel rör det sig om två av arterna, lövsångare och grönsångare (detta var före gransångarens etablering i södra Sverige). Båda följer varandra rätt väl beträffande häckningstid och även när det gäller bobyggnad och val av boplats. Grönsångaren häckar inte enbart i lövskog utan också i den tunga granskogen, gärna vid en glänta med inslag av ett eller annat lövträd. Ungfåglarnas tiggläten hos de båda arterna skiljer sig från varandra, om inte markant så ändå ganska tydligt.

Kungsfågel

När det gäller denna art så är siffran 3 (spel/sång)Sjungande hane eller häcknings-/revirläten under häckningstid.Läs mer → det oftast förekommande kriteriet. Barrskogen kan nog för många te sig mörk och hotfull eller alltför myggrik för att våga sig in i. Oftast räcker det emellertid att en tidig morgon, just i soluppgången färdas på en landsväg genom granskog och mot solsidan uppleva hela baletten av barrskogens fåglar. Ungfåglarnas tiggläten går inte att ta miste på. Det är med enorm fermitet som de följer föräldrarna. Svårigheten är oftast att hinna observera den snabba matningen. Man kan också få se ungfågeln exponera sin hjässa, där saknaden av gult hjässband är ett bra kännetecken. Även i små arealer (sparad gammal granskog) kan man påträffa kungsfågeln. Kungsfågel häckar idag ibland även i isolerade granplanteringar ute i jordbrukslandskapet, bara dessa är tillräckligt gamla och av tillräcklig storlek.

Flugsnappare

Ingen av arterna ska behöva ställa till några som helst problem. Den grå flugsnapparen anländer hit förhållandevis sent men hinner nära på ifatt den svartvita när det gäller häckningstiden. Därmed slutar i stort sett likheten mellan dessa båda arter, framförallt vad det gäller valet av boplats. Mindre flugsnappare är emellertid betydligt svårare att handskas med. Vi hoppas kunna ge bra tips senare.

Skäggmes

Mesar

För säkra häckningskriterier är den rätta månaden juni. Ju närmare den 20:e man kommer desto lättare plockar man in 16 (föda åt ungar)Gammal fågel med föda åt ungar.Läs mer → eller 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → på arterna. När man sedan kommer in i juli, blir det genast svårare för några av arterna, framförallt för tofsmesen som är den tidigaste häckaren. Tofsmesen registrerar man lättast på att tofsen på ungfågeln inte är riktigt utväxt förrän ett par veckor efter att den är flygg. Beträffande titorna så blir ungfågeldräkten snabbt identisk med de vuxna fåglarnas dräkt, vilket kan göra dem svåridentifierade till skillnad mot de övriga mesarna där ungfåglarnas dräkt tydligt skiljer sig från de vuxnas. Eftersom mesarna tenderar att snabbt flocka sig med varandra så bör man ha en samlad kull för att sätta 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → på arten, speciellt när det gäller titorna, om man nu inte får se tiggbeteende. Bevakning vid kända holkar ger ofta god utdelning.

Nötväcka

En tidig häckare som bör klaras av innan midsommar. Ungfågeln har ljusare undersida, näbb och ben.

Trädkrypare

Tidig häckare. Redan i mitten av maj ses den första matningen. Ungfågeln har en kortare och trubbigare näbb än de vuxna. Vad man bör lära sig är artens kontaktläte vilket man kan få höra när ungfågeln antingen sitter passivt pipande eller följer föräldern upp efter stammen.

Pungmes

Törnskata

En art som man kan vänta till midsommar med. Delvis för att slippa vara osäker på om det gäller matning eller påfyllnad av skafferiet. Ju längre in i juli man kommer, ju lättare observerar man den högljudda matningen eller ungfåglarnas avvikande dräkt.

Kråkfåglar

Bland kråkfåglarna är korpen den tidigaste häckaren. Den kläcker redan i slutet av mars och blir ett kapitel för sig. Beträffande kråka, kaja och skata så kan det vara skönt att ha dessa avklarade redan i början av maj. Kråkan och skatan kan man plocka in som 18 (ruvande)Gammal fågel iakttagen ruvande i bo.Läs mer → under deras ruvning eftersom man ofta ser deras framstickande stjärtar. Kajan tar man som 14 (besöker bebott bo)Gammal fågel som besöker bebott bo under omständigheter som tyder på häckning.Läs mer → då den likt en jojo far upp och ner i skorstenspiporna eller som en skyttel fram och tillbaka i bohålet. Vad gäller kajan så bör man skynda sig att säkra häckningskriteriet eftersom arten snart flockar sig och drar vida omkring. Att försöka hitta häckande nötkråka är en bra test och genomkörare inför den verkliga hårdsatsningen i juni månad. Till sist nötskrikan som man med fördel kan vänta med tills den kommer fram med kullen. Visserligen ser man den i slutet av maj med fullproppad strupsäck, men var sedan innehållet tar vägen får man sällan veta. Kriterie 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → är ett vanligt kriterium i samband med den skräniga matningsprocessen.

Stare

För arten finns tre kriterier, nämligen 16 (föda åt ungar)Gammal fågel med föda åt ungar.Läs mer →, 19 (bo, hörda ungar)Ungar hörda i bo, främst aktuellt för hålhäckare.Läs mer → och 20 (bo, ägg/ungar)Ägg eller ungar sedda i bo.Läs mer →. Vi vill nog lägga till 14 (besöker bebott bo)Gammal fågel som besöker bebott bo under omständigheter som tyder på häckning.Läs mer → också samt påminna om att flygga starar drar omkring och inte kan knytas till någon atlasruta. Arten bör därför säkras under maj månad.

Gråsparv

Här är det frågan om en produktiv art som liksom pilfinken hinner med tre kullar om året. Gråsparvens häckningskrav förutom tätbebyggelsen är ett relativt bördigt jordbrukslandskap. Gråsparven matar i stor utsträckning med larver och ungfåglarna är karakteristiskt bleka och ivrigt tiggande under sina första dagar utanför boet.

Pilfink

Man kan säga att pilfinken är mer frisksportare än gråsparven. Den kan t.o.m. häcka med ett enda par på en skogsgård långt från tätbebyggelsen. Lättintagliga kriterier för båda arterna, med tanke på deras ortstrohet, är 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer → och 16 (föda åt ungar)Gammal fågel med föda åt ungar.Läs mer →.

Bofink

Bofinken är den av finkarna som matar sin avkomma med störst andel animalisk föda, men trots detta så kan den vara svårregistrerad som matande. Lättast klarar man arten på ungfågelns kontakt- eller tiggläte, ett brett sluddrigt drrrrraaa, som när man väl har lärt sig gör arten väldigt lättinventerad. Ofta kan det räcka med att rikta kikaren mot den hörda ungen som efter en kort tid blir matad av föräldern.

Grönfink

När det gäller familjen finkar och näraliggande släkten förekommer det ofta bedömningssvårigheter beträffande kriterie 16 (föda åt ungar)Gammal fågel med föda åt ungar.Läs mer →. Orsaken är den att samtliga utfodrar sina ungar med 90-100 % vegetabilisk föda som stöts upp från krävan. Alltså ser man sällan dinglande larver i näbben. I senare delen av maj och i början av juni kan man parvis se både grönfink, grönsiska, hämpling och domherre på marken bland fruktträdens nedfallande blommor (senare också under kastanjer eller bland maskros) ivrigt frossande på fröer för att efter en stund stryka av sina näbbar och flyga iväg. För sådana observationer är det svårt att bedöma om det kan bedömas som 16 (föda åt ungar)Gammal fågel med föda åt ungar.Läs mer → eller ej. Grönfinken kan man senare på säsongen ganska lätt plocka in på ungfåglarnas längsgående, strimmiga fläckar och på eventuell kontaktmatning.

Steglits

Grönsiska

Här gäller det att i första hand registrera ungfåglar, en nog så svår uppgift med tanke på artens rörlighet och förkärlek för att vistas i trädens högre regioner. Ungfågeln har ett speciellt lockläte helt olikt det läte som ofta hörs i samband med flockrörelser. Vidare skiljer den sig från i första hand honan genom en gulgrönare och mer sammanflytande dräkt (likt grönfinkens ungar) samt de kraftigt streckade sidorna och bröstet. Ett annat problem kan vara att bedöma om arten har häckat i rutan eller ej. Har man rätt biotop för arten (granskog uppblandad med lövskog gärna i kärrik, alväxande miljö) och kan konstatera ungfåglar under häckningstid, så ska man inte dra sig för att sätta 13 (pulli/nyligen flygga ungar)Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) observerade.Läs mer →. Annars lär vi aldrig konstatera arten som säkert häckande.

Hämpling

Följer i stort grönfinkens häckningsmönster. Dock är förekomst i skogsbygd sparsammare.

Gråsiska

Mindre korsnäbb

Att arten häckar när frötillgången är som rikast (senvintern) är allmänt känt, men den kan även häcka mitt i högsommaren i trakter där frösättningen varit dålig.

Rosenfink

Stenknäck

Gulsparv

Sparvarna är ju som finkarna också fröätare, men de matar sina ungar med insekter i större utsträckning än vad finkarna gör.

Sävsparv

Mat i munnen (larver) är nog lättaste sättet att säkra häckningen på. Sätt dig med uppsikt över ett vasshav eller hög örtvegetation vid våtmarker. Utöver sävsparvar kan tex. rör-och sävsångare observeras.